Avfallshantering

Vad är fastighetsnära insamling (FNI)?

Fastighetsnära insamling innebär att hushåll sorterar sitt avfall och sina förpackningar nära bostaden, i stället för att behöva lämna dem vid återvinningsstationer. Det omfattar bland annat matavfall, restavfall, returpapper samt förpackningar av plast, papper, metall och glas.

Varför införs FNI?

Bakgrunden är EU:s regler om förpackningar och förpackningsavfall, bland annat Förordning (EU) 2025/40 (Packaging and Packaging Waste Regulation, PPWR). 

I Sverige har detta genomförts genom nationell lagstiftning om producentansvar. I Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar anges att kommunen från och med 1 januari 2027 ska tillhandahålla fastighetsnära insamling av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar från hushåll (och vissa samlokaliserade verksamheter). 

Det viktiga är att regelverket, enligt Naturvårdsverket, anger vad som ska uppnås, inte exakt hur det måste lösas i varje område. Val av kärltyp, rutter, fordonsstorlek, och när gemensamma hämtningsplatser används är frågor där kommunen och renhållaren har ett ansvar att välja ett genomförande som fungerar lokalt, särskilt där enskilda vägar och framkomlighet är begränsande.

När börjar de nya reglerna gälla?

De nya avfallsföreskrifterna föreslås träda i kraft under 2026, efter beslut i kommunfullmäktige. Förslaget är ute på samråd 11 februari–11 mars, då invånare kan lämna synpunkter.

Vem har beslutat om FNI i Ekerö?

Ekerö kommun fattade beslut om inriktning för FNI innan Roslagsvatten tog över ansvaret för avfallshanteringen.

Roslagsvatten ansvarar i dag för att genomföra den beslutade inriktningen inom ramen för lagstiftning och kommunens avfallsföreskrifter.

Vad ansvarar Roslagsvatten för?

Roslagsvatten ansvarar för:

• planering och genomförande av insamlingssystemet

• bedömning av framkomlighet och arbetsmiljö

• drift av hämtning, gemensamma platser och LOOP

• information till hushållen om sortering

Vad ansvarar fastighetsägaren för?

Fastighetsägaren ansvarar bland annat för:

• att sortera avfallet korrekt

• att kärl placeras enligt anvisningar

• att vägar och dragvägar hålls framkomliga vid hämtning

Vad är fyrfackskärl?

Fyrfackskärl är ett system där flera avfallsslag sorteras i samma kärl, men i olika fack. För småhus används ofta två fyrfackskärl som tillsammans möjliggör sortering av:

• matavfall

• restavfall

• returpapper

• plastförpackningar

• pappersförpackningar

• metallförpackningar

• färgat och ofärgat glas

Fyrfack är huvudlösningen där det är praktiskt möjligt.

Vad är LOOP?

LOOP är inte ett eget insamlingssystem, utan en kompletterande lösning för fastighetsnära insamling i områden där hämtning vid fastigheten inte är möjlig.

LOOP används till exempel där:

• vägar är för smala eller har bristande bärighet

• vändmöjligheter saknas

• arbetsmiljö- eller trafiksäkerhetsrisker uppstår

Finns det en särskild utredning om LOOP för Ekerö?

Nej. Det finns inga Ekerö-specifika utredningar om LOOP framtagna av Roslagsvatten. LOOP är en praktisk lösning som används även i andra kommuner för att kunna uppfylla lagkraven där fyrfack inte fungerar.

Vilka krav ställs på vägar för fastighetsnära hämtning?

Vägen ska vara framkomlig och uppfylla krav på:

• trafiksäkerhet

• arbetsmiljö

• bärighet

• vändmöjlighet

Bedömningen görs av renhållaren enligt gällande avfallsföreskrifter.

Finns det fasta mått för vägbredd och höjd?

Föreskrifterna innehåller riktvärden (t.ex. fri höjd och vägbredd), men ingen schablonmodell. Varje plats bedöms individuellt utifrån sina faktiska förutsättningar.

Kan mindre eller alternativa fordon användas?

Mindre fordon kan vara en möjlig lösning i vissa miljöer, men har också begränsningar när det gäller kapacitet, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och effektivitet.

Val av fordon görs inom ramen för upphandling och gällande regler.

Vad är en gemensam hämtningsplats?

En gemensam hämtningsplats är en plats där flera fastigheter samlar sina kärl för hämtning. Den kan anordnas av renhållaren eller i samverkan mellan fastighetsägare, till exempel via en vägsamfällighet.

Vad händer om min fastighet hänvisas till LOOP eller gemensam plats?

Om hämtning inte kan ske vid fastigheten kan renhållaren anvisa en annan plats för hämtning. Syftet är att insamlingen ändå ska fungera på ett säkert och lagligt sätt.

Varför kostar LOOP mer än fastighetsnära hämtning?

Avgifter beslutas av kommunen och baseras på kostnader för drift, anläggning och underhåll av gemensamma platser. Avgiftsnivåerna är ett politiskt beslut och kan variera mellan kommuner.

Hur finansieras insamlingen av förpackningar?

Insamlingen finansieras genom producentansvar. Producenterna ersätter kommunerna enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Ersättningen är teknikneutral och baseras på bland annat insamlingssystem, funktioner och mängder.

Betyder producentersättningen att avfallstaxan ska sänkas?

Inte automatiskt. Hur ersättningen påverkar taxan är ett kommunalt beslut. Ersättningen ska räknas av i taxekalkylen, men kan också användas för investeringar och drift som krävs för det nya systemet.

Vad är en omlastningsstation?

En omlastningsstation är en plats där insamlingsfordon kan tömma sitt avfall innan det transporteras vidare till behandling eller sortering. Den används för att effektivisera transporter och minska körsträckor.

Hur kan jag som invånare påverka?

Under samrådet om Avfallsföreskrifter 2026 kan invånare, samfälligheter och organisationer lämna synpunkter till kommunen. Efter samrådet behandlas ärendet politiskt och beslut fattas av kommunfullmäktige.

Var hittar jag mer information?

Mer information om samrådet, avfallsföreskrifterna och hur du lämnar synpunkter finns på kommunens webbplats och via Roslagsvatten. Du kan även delta i dialogmötet i Erskinesalen 15 februari kl 10-12, där ovanstående frågor kommer att diskuteras.